I natt, efter tre dygns svält och tedrickande, har jag skrifvit en enaktare om Juel som (naturligvis påverkad af Dig) torde låta läsa sig och som desinfektionsmedel utbredes öfver Sveland.
... vår arme Bengt [dvs. Lidforss] sitter fast på ett hotell i Berlin, ruinerad af den Satans eländiga qvinnan Dagny Juel, (som också var min älskerinna i tre veckor!). [...] Hon ödelägger familjer och manfolk, nödger män med begåfning förskingra kassor, lemna hus och hem, pligter och banor! [...] Har hon klöst sönder Schleich och Polen [dvs. Stanislaw Przybyszewski], skall hon väl rifva ihjäl den arme Munch nu! [...] Lägg en torpedo under aset så hon flyger i luften. Vore jag interesserad, så lät jeg polisen prostituera henne en mörk aftin när hon strök. Det är en gammel god hämnd!
Hon talade endast föga, när hon intet hade druckit, men längre fram på natten hufvudssakligen allt slags strunt.